Idag har jag konstaterat. Att trots att allt känns som det hänger sig och skit, så är det för underbart egentligen. Jag skulle ju ogärna klaga över att jag mår som jag går men.. Det är bara vissa saker man gör. Men dock finns det ju saker jag gärna vill ha, vilket jag inte tänker börja räkna upp. Jag håller på att räkna veckor tills någon hör av sig. Men det känns onödigt. Och nu känns det onödigt att skriva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar