Just nu typ sittligger jag och lyssnar på mumin musik. Totalt underbart. Samtidigt som jag längtar. Åh.. Det kunde bli fredag nu! Vet inte hur jag kommer må denna vecka. Önskar jag skulle veta. Men med det jag sett nu, så verkar det inte bli så bra. Att känna sig bortglömd är kanske den värsta känslan jag kan känna. Och när man sen säger det till någon så får man bara "så är det ju inte alls". Nehe? Om det inte är så, varför fan kan ingen anstränga sig en fucking sekund för att skriva ett ord åt mig? Och visst, jag kan verka förbannat spydig men.. Och jag ber om ursäkt för det.
Just nu har jag ingen vilja att skriva heller. Känner mig trött på en massa saker. Bara det någongång blev bra så man inte fick ett sådanthär slut..
When you say nothing at all
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar